Pappa är en stjärna på himlen . . .

Stjärna på himlen
Nu har Pappa, som vi sagt till lille Elliot, åkt upp till himlen och blivit en stjärna.

Begravningsakten avhölls förra fredagen och vi tyckte att det blev en jättefin och ljus begravning. Vi hade dessutom vackert väder med en strålande sol, som värmde både kropp och själ. Det kändes nästan som om Pappa var närvarande och spred sin värme. När vi var små var det alltid lika mysigt om vintrarna att värma sig i Pappas famn och känna hans varma händer om våra kalla fingrar.

Lantligt
Jag tyckte att allt blev så lyckat, att jag gärna vill dela med mig av både musik- och poesival. Tvillingbrorsan höll ett vackert minnestal där han på ett varmt och glädjefyllt sätt beskrev vår Pappa – talet berörde verkligen.

Havet
Så skimrande var aldrig havet – Evert Taube (gitarr & sång)

Candle in the wind – Elton John

Time so say goodbye – L Qarantotto & F Sartori

My way – G Thibaut (gitarr & sång)

Tears in heaven – Eric Clapton (gitarr & sång)

Dikterna fann vi på nätet och vi kände omedelbart att de skulle passa väldigt bra.

Vetefält
Det gick en gammal odalman
och sjöng på åkerjorden.
Han bar en frökorg i sin hand,
och strödde mellan orden
för livets början och livets slut
sin nya fröskörd ut.
Han gick från soluppgång till soluppgång.
Det var den sista dagens morgon
Jag stod som harens unge, när han kom.
Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång.
Då tog han mig och satte mig i korgen
och när jag somnat, började han gå.
Döden tänkte jag mig så

Bo Setterlind

Majsfält
Jag tänkt när jag plockat blommor
kanske är det så vår herre gör
han plockar en kväll på sin blomsteräng
och vi säger att någon dör
Jag tror han tar dem som slagit ut
som passar riktigt bra på hans bord
och jag vill att han skonar knopparna
som nyss blivit till på vår jord
Jag törs inte tänka tanken ut
han kan väl inte vara som jag
att han tanklöst trampar hur som helst
på sin äng en sommardag

Elsa Wallén

Blomsteräng
Just nu befinner vi oss mitt i hanteringen av alla praktiska ting, som följer på en bortgång. Man ges nästan inte tid att inse, att ens Pappa faktiskt gått bort. Efter att alla praktiska saker lagts till handlingarna, skall det bli skönt att tillsammans med nära och kära sitta ned och minnas och prata om Pappa. Jag ser fram emot det . . .

Ha en fin fortsättning på hösten allihop! Vill också sända ett stort TACK för alla fina kommentarer – de värmer oerhört mycket!

Peter

P.S.
Nästa inlägg kommer för övrigt att innehålla lite snickarpyssel i köket. Jag säger som Robert Aschberg: ”Häng med!”

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

20 tankar om “Pappa är en stjärna på himlen . . .”