Jag VILL ha stekt svan till middag!

Jag ber att få återkomma kring rubriken. Den refererar bl.a. till fruars listighet när det gäller att få saker utförda på hemmafronten 😉

Nu har vi till slut funnit lämpliga beslag till lådorna i Elliots nya sängmöbel. Det blev skålhandtag med en lätt rostig finish, som matchar beslagen på dörrarna. Förutom att få handtagen på plats, har Ann även målat lite text på respektive låda. Vi skrev ut texten på papper, kalkerade på lådorna och målade sedan svart färg med stadig hand och liten, styv pensel. Jag tycker att Ann gjort ett förträffligt jobb. Hon ville inom parentes sagt inte ha ett alltför lantligt/snirkligt typsnitt utan istället ett med en mer industriell känsla – det blev därför typsnittet ”Stencil”.

Som jag nämnt tidigare, har vi delat in de tre lådorna i sektioner för att kunna härbärgera Elliots olika leksaker i lämpligt stora fack. Lådorna är ganska stora (100 x 60 cm) och rymmer därför en hel del. Någon låda har delats in i två stora fack och en annan i sex fack enligt nedan. Varje låda är försedd med sex små hjul så att man enkelt skall kunna dra ut lådorna i sin fulla längd.

Vi har inte bestämt oss för om vi skall orka måla lådorna invändigt också. Tror inte att Elliot bryr sig i och för sig. Här har vi ännu inte gjort om den tillfälliga myshörnan till säng. Bilden längre ned visar dock ett första steg i den riktningen.

Naturligtvis har frågan kring golvets färg och material osökt dykt upp. Helst vill Ann byta ut golvet mot ett trägolv, vilket jag motsätter mig. Givetvis skulle det bli jättefint men det skulle också innebära en hel del arbete pga att utrymmet som helhet inte på något sätt kan beskrivas som fyrkantigt – en massa spännande vinklar och vrår får man på köpet. Ett alternativ skulle naturligtvis vara att måla golvet vitt på samma sätt som vi gjort i andra rum. Vi får se . . .

Här börjar Elliots säng så sakteliga skymta fram

Så var det detta med den stekta svanen. Jag vet inte om ni minns Povel Ramels (eller Hasse & Tages?) uppsättning där en bortskämd flicka/ prinsessa med hög stämma lät omgivningen förstå att ”Jag VIIIILL ha stekt svan till middag!”. Oavsett detta så var det precis denna scen jag kom att tänka på, när jag häromdagen läste vad en man ombetts av sin hustru att skapa där hemma.

Jag har ju ibland med glimten i ögat raljerat kring det faktum att Ann emellanåt har alltför vilda idéer när det gäller att fixa till här hemma. Inga överdrivet allvarliga saker även om en av de ”värre” var förslaget om att flytta köket till andra änden av huset.

Ni som hängt med ett tag vet, att jag då och då nämnt altanbygge som ett typiskt hemmaprojekt där hustrur inte sällan driver frågan och till slut får mannen att ta tag i själva bygget. Häromdagen läste jag ett inlägg på ett byggforum där mannen ifråga inledde med: ”Nu har frun bestämt sig för att trädäcket skall ha ett rutmönster vilket resulterar i att jag måste ha CC 60 i ett rutnät.” I den mån du inte är bevandrad i att montera bärlinor och golvreglar under golv/altantrall kan jag berätta, att det innebär ett mycket omfattande arbete att regla upp för ett golv, som skall bestå av 60 cm trallbitar, placerade fem och fem i bredd, omväxlande 90 grader mot varandra.

Mannen ovan bad om råd om hur han skulle gå tillväga och jag dristade mig att bl.a. svara: ”Mycket har jag gjort i mina da’r för att tillgodose hustruns önskningar när det gäller inredning och snickerier men hade hon lagt fram det här förslaget så hade jag sannolikt tittat fånigt på henne och sedan vänt på klacken”. Ja, jag vet, det var inte så snällt sagt men någonstans går ju gränsen – eller? En annan svarade kort och gott: ”Byt fru!” och det svaret var ju inte heller så konstruktivt även om svaret åtföljdes av en stor smiley.

Samtidigt kan jag i korthet konstatera, att med kvinnlig list och med tiden till hjälp kan Ann få mig att leverera det mesta. Men som sagt, någonstans går ju gränsen. Om du som ”beställare” eller ”utförare” vill dela med dig av dina omöjliga projekt, så tveka inte att använda kommentarsfältet nedan.

Nu har jag kvar en knapp veckas semester. Hoppas att du har ännu längre ledighet kvar eller snart skall påbörja din semester. För övrigt har lille Oliver, 4½ månad, fått prova på lite olika smakportioner. Mild havregröt, morotspuré och majspuré har stått på menyn. Han gillar rubbet 😉

Peter 😛

P.S.
Om mannen och/eller hustrun i min beskrivning ovan av en händelse skulle läsa mitt inlägg och finna det tråkigt att jag på ett något sarkastiskt sätt refererar till deras interna altanprojekt, så är jag öppen för att ändra mitt inlägg. Okay?