Årets första projekt!

Jojo, då var man igång igen. Det kom lite plötsligt trots att planerandet varit igång en längre tid. Det handlar om den vägg som så att säga resulterar i att Elliots sovrum blir ett rum. Det har kanske inte riktigt framkommit i tidigare inlägg och bilder att Elliot och hans inbyggda säng befunnit sig på en yta som mer korrekt kunnat kallas övervåning – njaä, inte riktigt men i varje fall allrum. På övervåningen hade vi fram till förra veckan två sovrum, ett linneförråd, en stor gå-in-garderob och ett stort allrum, som rymmer Elliots sovrum och hans gå-in-garderob samt en TV-hörna för Elliot och Oliver.

Här har reglarna kommit på plats under trettondagen. Där bak skymtar Elliots inbyggda säng.

Nu när Oliver börjat krypa omkring så har Elliots mindre Lego-bitar kommit att bli livsfarliga små prylar, som Oliver lätt kan sätta i halsen. Av bl.a. denna anledning har vi känt att det varit hög tid att bygga en avskiljande vägg så att Elliot kan stänga dörren om sig. Det kan ju annars vara lite jobbigt för en 6-åring att ständigt bli störd av sin 10-månaders lillebror, som kryper in mitt i leken och sätter sig på ett Lego-rymdskepp från Star Wars.

Det knepiga har varit att bygga en vägg som i sned vinkel skall ansluta mot ett snedtak. Det blir många udda vinklar att sy ihop – inte minst när det gäller reglarna, som håller ihop det hela. Du som snickrat en del vet precis vad jag menar 😉 Vi har därför bollat olika idéer med min snickarmentor tillika svåger Ken. Ann hade kommit överens med sin bror om att han skulle komma ner vid tillfälle för att hjälpa till med skissande och snickrande. I samband med Trettondagshelgen ringde så plötsligen svågern (eller var det hans hustru Anette?) och sa’ att ”vi kommer gärna ner i övermorgon och hjälper till med väggen”. Det var bara att dra på sig snickarbyxorna, mäta upp och räkna på materialåtgång, leta upp en öppen virkeshandel (Trettondagsafton) och sedan köpa och transportera hem material. Det blev några meter reglar, ca. 40 meter råspont samt några gips- och OSB-skivor. Uj, vad stora och åbäkiga de där skivorna är! Vi snackar 1200 x 2400 mm, som inte på något vis kan lyftas upp på övervåningen via vår vinklade trappa. Det blev till att mäta, rita upp och kapa utomhus och lyfta in sektionsvis.

Regelsektionen plåtad från Elliots rum. Barnens TV-hörna i bakgrunden med Olivers rum strax bakom. Till vänster om den breda, vita ”stolpen” satt fram till nu ett trappräcke.

Jag har nu satt upp gipsskivorna, armeringstejpat och spacklat skarvar. Slipat, dammat av och spacklat igen för att därefter slipa en sista gång. Det dammar vill jag lova! Jag gillar inte alls känslan av det yrande gipsdammet i ett för övrigt rent hem. Det fullkomligt snöar gipsdamm på övervåningen när jag drar slipklossen över skarvarna under taket.

I övrigt snickrar jag på en demonterbar vägg med inbyggt fönster. Denna vägg skall ersätta det räcke som hittills suttit på övervåningen, ovanför trappan. Redan när vi beställde våra trappräcken, var vi tvungna att få dem tillverkade så att vi enkelt skulle kunna montera bort dem vid lyft av stora prylar mellan våningarna. Den vinklade och ganska trånga trappan medger helt enkelt inte att man promenerar upp eller ner med exempelvis Anns olika loppisfynd – stora skrivbord, sekretärer, sängar etc. Just därför måste den nya väggen enkelt kunna tas bort vid behov. Här är det minsann inte bara att drämma i 4-tums skruv för att fästa reglar i befintliga väggar . . .

Nästa del i väggprojektet blir att tillverka en dörrkarm till den gamla dörr vi fann i förrådet när vi flyttade in för några år sedan. Den gamla, gedigna dörren, som är 90 cm bred, satt tidigare i köket. Ett par av dörrspeglarna skall vi ersätta med glas för att i viss mån tillåta dagsljuset att flöda in i det tidigare allrummet.

Vid något tillfälle bloggade Spets & Snor-Helena om alla de utemöbler hon fick släpa in när hösten kom. Har för mig att hon hade sex eller åtta set med bord och stolar i sin trädgård. Vi har inte så många utemöbler men likväl hann vi liksom inte med att ställa in möblerna i förrådet innan hösten var över och vintern kramade om oss med sin kalla famn. Egentligen handlar det nog om att förrådet var alltför luftigt fyllt med diverse prylar, som ställts in där det fanns plats. Detta fick till följd att det krävdes en komplett evakuering av prylar för att våra utemöbler överhuvudtaget skulle få plats – evakueringen blev alltså aldrig av.

I gengäld har vi nu under vintern fått några vackra objekt att fotografera i morgonsolen! Det känns lite som om sommaren gjort ett tappert försök att överleva hösten men till slut funnit sig besegrad av vintern. Lite sommar mitt i vintern!

Årets första blogginlägg blev en ordentlig mix – inte sant? Måste avsluta med att tacka Ken för den finurliga lösningen när det gällde att bygga Elliots nya vägg i sned vinkel mot vårt snedtak. Tack också för fint samarbete under den viktiga inledande fasen av väggprojektet! Hade ni inte kommit ner sådär plötsligt, så hade väggen sannolikt inte varit klar innan våren. Jag brukar ju annars skissa, tänka, fundera och filura ganska lång tid innan jag sätter igång mina projekt.

Ha en fin fortsättning på det år som inletts så härligt med en riktigt klassisk, kall vinter!