Sista natten med gänget . . .

. . . och sista dagen . . .


Idag rinner tårarna nedför våra kinder här hemma. Idag är nämligen den sista dagen Sessan och hennes ljuvliga kattungar spenderar tillsammans. Vi vet att kattungarna kommer att få det jättebra hos sina nya familjer men likväl känns det hemskt att splittra gänget och veta att kattungarna för första gången skall vara för sig själva, utan sina syskon. Det där sista är dock en sanning med modifikation eftersom två av syskonen faktiskt skall till samma familj! Det är en mor och en av hennes döttrar, som förälskade sig i den vita honan respektive den grå, fluffiga hanen. Det känns jättefint att i alla fall dessa ungar skall få busa ihop i ”all framtid” . . .

Som av en händelse valde alla fyra ungar att idag samtidigt dia mamma Sessan när hon kom in och väckte de små. Detta har inte hänt på ett tag och det känns därför som att Sessan och ungarna ville bjuda mig på denna vackra scen så här den sista dagen tillsammans. Naturligtvis slet jag fram kameran och jag bara måste bjuda er på dessa båda videosnuttar (jaja, filerna är stora men vi har väl bredband?). Om ni lyssnar riktigt noga så hör ni när alla fem sötnosarna spinner ikapp. By the way – det snörvlande ljudet och den lätt ansträngda andningen, som ackompanjerar spinnandet i videosnutt nr 2, är jag som försöker dämpa det faktum att jag sitter på knä och storgråter . . . jag blev så tagen av det vackra . . . och kom att sentimentalt tänka på, att detta var ungarnas sista gång tillsammans vid mammas spenar . . . oj vad ledsamt! Om du inte klarar av att höra en man snörvla – sänk volymen 😉

I den sista filmen ser man ett litet sår på sidan av Sessans huvud – det är resultatet av att Sessan kliat sig väldigt intensivt efter en ”fästingattack” – bara så att ni vet. Igår var vi hos veterinären för besiktning, vaccination och avmaskning. Kattungarna mår prima och vaccineringen gick oerhört smidigt. Vår veterinär är väldigt varsam med och respektfull mot de djur han behandlar. Således ger han inför vaccineringen varje kattunge lite god kattmat, som de kan fokusera på och vips . . . så har de blivit vaccinerade med en spruta i nackskinnet. Tack Per för att du är den finaste veterinär vi vet!

Vi har för övrigt valt att inte ge katterna några namn eftersom vi försökt att inte fästzaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSAAAAAa oss

Kolla!!! Jag var precis ute med Melvin i trädgården och när jag kom in igen klev den vita gossen omkring på tangentbordet. Åhh, vad härligt, han har just gjort ett eget avtryck i min blogg! Vad glad och upprymd jag blir . . .

Jo alltså, vi har valt att kalla katterna för vit hona, vit hane, grå hona & grå hane för att försöka undvika, att fästa oss för mycket vid dem och dessutom ge de nya ägarna helt fria händer i sin namngivning.


För stunden har vi kvar den grå honan och den vita hanen. Hanen är väldigt tillgiven och kelsjuk – så tillgiven och kelsjuk att vi faktiskt överväger att behålla honom! Saken är ju egentligen den, att även dessa kattungar är tingade. Vi får se hur det hela utvecklar sig . . .


Avslutningsvis ett stort TACK till er alla för de inspirerande kommentarerna ni skämmer bort mig med – trots att jag själv den senaste tiden inte haft tid/möjlighet/energi att hälsa på hos er och lämna ett tassavtryck . . .

Ha en härlig fortsättning på sommaren!

Husse Peter med torkande tårar på kinden – det känns verkligen ledsamt när ungarna flyttar hemifrån . . .

P.S.
Om jag upplever att bloggen blir långsam pga videsonuttarna, flyttar jag filmerna till min egen sajt. Jag avvaktar och ber att få återkomma i frågan.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

23 tankar om “Sista natten med gänget . . .”